Inomhusklimatet gör väldigt mycket för vår inte bara trivsel, utan även för vår hälsa. Men samtidigt är det något som allt för få hemägare faktiskt aktivt håller koll på. Både små och stora åtgärder kan dock behövas för att få ett bra inomhusklimat.

Lite mer dammfritt

Dammet inomhus är ju självklart en viktig faktor i allt detta. Och medan man inte kan förvänta sig att helt bli kvitt allt damm finns det ett flertal åtgärder man kan göra för att hålla nere mängden damm så mycket som möjligt.

Undvik ”ren luft”-produkter

Det finns en hel del produkter på marknaden som lovar ”renare” luft med en spray eller liknande. Och medan det kanske kan dofta gott efteråt gör man inte inomhusluften någon tjänst genom att använda dessa produkter. Ett mycket bättre och enklare alternativ är att helt enkelt vädra oftare.

Inspektera ventilationen

Ventilationssystemet är en nyckelfaktor i inomhusklimatet och när det inte fungerar som det ska får man ganska snabbt problem. Är man osäker på hur det faktiskt borde fungera kan det vara smart att ta kontakt med en ventilationsfirma och låta dem göra en grundlig inspektion. Hittar de fel kan de också föreslå den bästa åtgärden för situationen.

Använd mindre levande ljus och dylikt

Så fort vi tänder ett ljus börjar vi påverka inomhusluften i rummet. Ju fler ljus och ju oftare man använder dem desto mer inverkan har det också. Men det är inte bara vanliga stearinljus utan även doftljus och rökelser som har denna effekt. Vill man använda dessa vid vissa tillfällen är det starkt rekommenderat att vädra ordentligt efteråt.

Vare sig man går från att aldrig haft ett eget boende, bara erfarenhet av att hyra bostad eller ägt villa, finns det saker som är bra att veta angående att köpa en bostadsrätt och bli bostadsrättshavare.När man köper en bostadsrätt äger man huset tillsammans med sina grannar i och med att alla är med i den ekonomiska föreningen som äger byggnaden. Man äger dock inte den fysiska del av huset som är ens lägenhet utan har nyttjanderätten av den.Medan det är bostadsrättsföreningens styrelse som har ansvaret över förvaltningen har alla medlemmar i föreningen ett gemensamt ansvar att boendet fungerar bra för alla. Man har även regelbundna möten där medlemmarna får vara med och fatta beslut som rör byggnaden och föreningen.Vid bostadsrättsköpet måste man även ansöka om medlemskap i bostadsrättsföreningen. Styrelsen är ansvarig för att godkänna nya medlemmar och ingen överlåtelse av bostadsrättshavande är fullständigt innan medlemskapet är beviljat. Att bli nekad medlemskap är dock väldigt ovanligt och styrelsen kan inte göra detta utan mycket goda skäl.Nyttjanderätten av lägenheten kommer också med ett ansvar för underhållet av den. I grova drag kan man säga att allt som är synligt i lägenheten är bostadsrättshavarens ansvar att underhålla. Men det finns en del undantag. För mer information om detta kan man alltid läsa föreningens stadgar eller bara ta kontakt med styrelsen och fråga om specifika saker.

Som bostadsrättsförening är det en massa beslut att fatta. De största besluten tas vid årsstämman som hålls varje år. Tillsammans med andra medlemmar i föreningen så bildar man den beslutande församling som en bostadsrättsförening är. Styrelsen är den som håller i trådarna och kallar till årsstämman.

I varje bostadsrättsförening finns det tydliga gränser för vilka beslut styrelsen kan fatta självständigt – och vilka som enligt bostadsrättslagen (9 kap. 15 §) måste beslutas av medlemmarna på föreningsstämman. Gränsen kan ibland kännas otydlig, men en generell tumregel är att större investeringar och väsentliga förändringar kräver ett formellt beslut från medlemmarna.

Ett tydligt exempel är ett stambyte som ska genomföras. Den typen av projekt innebär ofta omfattande kostnader och påverkar både fastighetens skick och de boendes vardag. Därför är det avgörande att hela föreningen får möjlighet att delta i beslutet och förstå konsekvenserna, särskilt i äldre fastigheter, som är vanliga i storstäder som Stockholm, där underhållsbehoven är stora och ofta akuta.

Varför årsstämman är viktig

Årsstämman är bostadsrättsföreningens högsta beslutande organ – det är där medlemmarna har störst möjlighet att påverka föreningens inriktning och ekonomi. Här presenteras styrelsens förslag, här godkänns budgeten, och här fattas beslut om större projekt eller förändringar i avgiftsstrukturen.

För att göra din röst hörd i frågor som påverkar föreningens framtid behöver du som medlem delta aktivt på stämman. Genom att närvara eller lämna fullmakt om du inte kan, säkerställer du att dina åsikter syns i omröstningar. Det är också här du kan lämna in egna motioner i god tid, så att de kan tas upp i dagordningen. Tydligt formulerade motioner som följer rätt mall behandlas mer seriöst än löst uttryckta önskemål.

Så får du genomslag för dina förslag

Om du har idéer om förbättringar, oavsett om det gäller underhåll, ekonomi eller trivsel, är det klokt att börja bygga stöd för din ståndpunkt i god tid. Informella samtal, digitala diskussionsgrupper eller informationsmöten före stämman kan vara effektiva sätt att få fler med dig.

För att öka dina förslags genomslagskraft bör motioner vara väl underbyggda. Komplettera gärna med kostnadsförslag, tekniska utredningar eller exempel från andra föreningar. Genomarbetade förslag signalerar seriositet och förenklar styrelsens och medlemmarnas beslut.

Lokalt engagemang gör skillnad

I storstadsregioner som Stockholm är besluten ofta mer komplexa, både på grund av högre fastighetsvärden och mer omfattande tekniska krav. Regler kring bygglov, återställning och upphandling är ofta striktare, vilket gör att besluten som tas på årsstämman får långtgående konsekvenser för föreningens ekonomi och framtida utveckling.

Därför är det viktigt att inte lägga allt ansvar på styrelsen. Ett aktivt medlemsengagemang är en grundpelare i en välfungerande förening, både när det gäller demokrati, transparens och långsiktig förvaltning.

Varmvattenberedaren är ett måste för de hushåll vars uppvärmningssystem inte inkluderar en lösning för att få varmvatten i tappkranarna. Somliga kan till och med behöva mer än en. Det är då viktigt att göra efterforskning och hitta den som bäst passar hushållets behov.

En vanlig varmvattenberedare idag består av en ackumulatortank i samband med antingen en värmeväxlare eller en elpatron. Om vattnet i områden är hårt vill man dock ha en modell där elpatronen sköldar runt om själva beredaren. Detta beror på vattnets kalkinnehåll vilken annars kan skada eller till och med förstöra elpatronen helt. Man bör också tänka på vad beredarens insida är täckt av.

På marknaden idag går det att hitta beredare med insidor av koppar, emalj eller rostfritt stål. Vilken man bör välja beror också på vattnets egenskaper. Har man exempelvis vatten med lågt pH-värde är emalj eller rostfritt stål det bästa valet. Men har man högt pH-värde på vattnet är det bättre att välja en med insida av koppar. Alla som har kommunalt vatten kan vända sig till kommunen för ta reda på vad vattnet har för pH-värde på just sin ort. Storleken är också avgörande för ett hushåll.

En större beredare kommer betyda högre energianvändning, men det blir också ett måste för ett större hushåll. En familj på fyra bör till exempel inte välja något mindre än en 200 liters beredare. Utöver själva köpet av en varmvattenberedare kommer man även behöva anlita något att genomföra installationen då det behövs en auktoriserad elektriker för att ansluta den till det existerande elsystemet.

Det finns ett alternativ till den vanliga varmvattenberedaren kallad en genomströmningsledare. Denna fungerar så att vatten som leds igenom den värms upp och drar bara ström när den faktiskt används. Det betyder först och främst att varmvattnet inte riskerar ta slut, men den använder också mycket ström och behöver att säkringssystem som kan hantera större och tillfällig belastning.

Stopp i avloppet är ett av de vanligaste besvären i både kök och badrum. Har man tur är detta något man kan åtgärda själv ganska snabbt. Om inte turen är på ens sida blir det genast en dyrare lösning som krävs.

Det finns mer än en sak som kan vara orsaken till varför man upplever stopp i avloppet. Men det är nästan uteslutet något som spolats ned som inte borde vara där. Även små saker i tillräckligt stor mängd, över tillräckligt lång tid kan ge upphov till stopp.

Diskhon, handfat och duschen har alla säkerhetsåtgärder som sänker risken för allvarliga stopp och det är dessa man först ska titta i när man misstänker ett stopp. Vattenlåset hjälper till att samla upp väldigt mycket som annars kan orsaka stopp.

Se till att rensa detta först och testa avrinningen igen därefter. Om det rinner som det ska var det endast detta som var problemet. Men om avrinningen fortsätter att vara dålig är det bäst att skaffa hjälp. Det finns många som kan hjälpa en med VVS i Stockholm och har lång erfarenhet med just dessa typer av problem. För att kontrollera var stoppet sitter används oftast en kamera i änden av en lång slang som kan föras ned i rören för att inspektera problemet.

På så sätt kan det även avgöras vad exakt som orsakar stoppet och därefter kan de besluta vilken som är den bästa metoden för att åtgärda situationen. Om stoppet sitter i toaletten finns det inget vattenlås att rensa. Något man dock kan prova innan man man kontaktar en specialist är att spola ett antal gånger och ser om det hjälper. En annan teknik är att fylla en hink med vatten och hälla ut från en hög höjd. Detta skapar ett tryck som kan lossa på en del lättare stopp.

Taket är en väldigt vanligt plats att sätta upp belysning. Praktiskt taget alla hem har detta, kanske inte i varje rum, men i majoriteten av dem. När man ska välja takbelysning finns det ett par punkter att tänka på.

Dimmers

Dimmers är ett av de enklaste sätten att förändra uppfattningen av ett rum. Samma lampa kan nu ge allt från en starkt och klart sken till något riktigt stämningsfullt. Dimmers ökar helt enkelt flexibiliteten av ett rum.

Färgen på ljuset

Olika lampor ger olika färg på ljuset. Detta är känt som färgtemperatur och detta mäts i kelvin. Tittar man exempelvis på ett stearinljus är ligger detta omkring 2 000 kelvin medan ett lysrör kan vara upp till 6 500 kelvin. Låg färgtemperatur ger rödare färg på ljuset och hög ger blåare. Titta på varje individuell lampa och se vilken färgtemperatur de har för att skaffa det bästa ljuset för varje rum.

Takhöjd

Höjden på taket kan förändra mycket vid val av armatur. Hög takhöjd öppnar upp för många hängande lampor, som exempelvis kristallkronor. Men ett lågt tak fungerar oftast bättre med plattare armaturer. Man kan dock välja en lampa som riktar ljuset uppåt för att skapa mer rymd.